Rasstandard för Australian Kelpie

 

Ursprungsland/Hemland 
Australien

Användningsområde
Vallhund

FCI-klassifikation
Grupp 1, sektion 1, Med arbetsprov

 

Bakgrund/ Ändamål
Efter att stora landområden öppnats för exploatering i delstaterna
New South Wales och Victoria ökade fårpopulationen så mycket
att det fanns egendomar på över 800 000 hektar med över 250
000 får. På så stora ytor var fårvallning med herdar (ursprungligen
straffångar) opraktisk. Istället sattes trådstaket upp och fåren
släpptes fria. Det blev nödvändigt med hundar för att hantera fåren
på så stora områden. En hundras behövde utvecklas för arbete i
de förhållanden som rådde i Australien vilka inkluderade hetta,
besvärlig terräng, sandstormar och stora avstånd. Det blev rasen
australian kelpie med hundar som kunde arbeta outtröttligt i det
hetaste och dammigaste av klimat.
Liksom för så många raser är ursprunget till australian kelpie omdiskuterat.
Det råder dock inga tvivel om att hundar som importerades
från Skottland lade grunden till rasen. Dessa hundar var svarta
med tanteckning, långhåriga, medelstora och av collietyp med
vippöron. Vissa av dem var släthåriga med ståndöron men också
av collietyp. Bland avkommorna från de importerade hundarna
förekom leverbruna och leverröda valpar.

Helhetsintryck
Helhetsintrycket skall vara en smidig, livlig hund av hög klass,
som visar hård muskelkondition kombinerad med stor smidighet
i lemmarna och som ger intryck av förmåga till outtröttligt arbete.
Den skall vara fri från varje antydan till spinkighet.

Viktiga Måttförhållande
Kroppslängden, mätt från bröstbensspets till sittbensknöl, skall
förhålla sig till mankhöjden som 10 till 9.

Uppförande/karaktär
Australian kelpie är en utomordentligt uppmärksam, pigg och i hög
grad intelligent hund med ett milt, följsamt lynne och en nästan
outtömlig energi och en påfallande lojalitet och plikttrogenhet.
Rasen skall ha en naturlig instinkt och fallenhet för att valla får, både
på öppen ostängslad mark och i inhägnade fållor. Varje felaktighet
i byggnad eller temperament som är främmande för en arbetande
vallhund måste anses som otypisk.

Huvud
Huvudet skall stå i proportion till hundens storlek. Huvudets
allmänna form och kontur skall ge ett ganska rävlikt intryck, vilket
mildras av de mandelformade ögonen.

Skallparti
Skalle: Skallen skall vara en aning rundad och bred mellan öronen. Pannans
profil skall vara rak.
Stop: Stopet skall vara markerat.

Ansikte
Nostryffel : Färgen på nostryffeln skall överensstämma med pälsfärgen.
Nosparti: Nospartiet skall vara fint utmejslat och markerat. Det skall helst
vara en aning kortare än skallen.
Läppar: Läpparna skall vara torra och ligga väl an.
Käkar/ Tänder: Saxbett med starka, sunda och regelbundna tänder.
Kinder: Kinderna skall varken vara grova eller utstående, men rundade
mot nospartiet.
Ögon: Ögonen skall vara mandelformade, av medelstorlek och tydligt
markerade i vrårna. Uttrycket skall vara intelligent och ivrigt.

 

Färg: Färgen skall vara brun och harmoniera med färgen på pälsen. Hos
blå hundar är ljusare ögonfärg tillåten.
Öron: Öronen skall vara av medelstorlek, upprättstående och avsmalnande
till en fin spets i tippen. Själva örat skall vara tunt men
starkt vid basen. Öronen skall vara brett ansatta på hjässan, luta
utåt och vara lätt rundade i ytterkanten. Insidan av örat skall vara
väl behårad.
Hals
Halsen skall vara medellång, stark, lätt välvd och gradvis övergå
i skulderpartiet. Den skall vara fri från löst halsskinn och ha en
någorlunda kraftig krage.
Kropp
Överlinje: Överlinjen skall vara fast och jämn.
Ländparti: Ländpartiet skall vara starkt och muskulöst och flankerna skall
ha gott djup.

Kors: Korset skall vara ganska långt och sluttande.
Bröstkorg: Bröstkorgen skall vara djup, musklad och måttligt bred. Revbenen
skall vara väl välvda och nå långt bak. Bröstkorgen skall inte vara
tunnformad.
Svans : I vila skall svansen hänga i en mycket lätt båge. Under rörelse
eller upphetsning får den höjas, men under inga omständigheter
får någon del av svansen bäras in över ryggen. Svansen skall vara
ansatt så att den jämnt övergår till det sluttande korset och den
skall räcka ungefär till hasen.
Extremiteter
Framställ
Helhet: Frambenen skall vara muskulösa med stark men elegant benstomme.
Sedda framifrån skall de vara raka och parallella.
Skulderblad: Skuldrorna skall vara torra, muskulösa och väl sluttande med
skulderbladen tätt ansatta vid manken.
Överarm: Överarmen skall bilda en korrekt vinkel mot skulderbladet.
Armbåge: Armbågarna får varken vara inåt- eller utåtvridna.
Mellanhand: Mellanhanden skall sett från sidan ha en lätt lutning för att säkerställa
smidigheten i rörelserna och förmågan att vända snabbt.
Framtassar: Framtassarna skall vara runda, starka och väl slutna med tjocka
trampdynor, välvda tår och starka, korta klor.
Bakställ
Helhet: Bakstället skall vara brett och starkt. Bakbenen skall sedda bakifrån,
från hasorna till tassarna, vara raka och parallella och varken vara
för brett eller för trångt ställda.
Knäled: Knäleden skall vara väl vinklad.
Has/Hasled: Hasorna skall vara låga.
Baktassar: Framtassarna skall vara runda, starka och väl slutna med tjocka
trampdynor, välvda tår och starka, korta klor.

Rörelser
För att uppnå den nästan obegränsade uthållighet som krävs av
en arbetande fårhund på vidsträckta marker måste australian kelpie
vara absolut sund, både i byggnad och i rörelser. Rörelserna
skall vara fria och outtröttliga och hunden måste ha förmåga att
vända plötsligt i hög fart. I trav närmar sig tassarna varandra allt
eftersom tempot ökar, men när hunden står stilla skall benen vara
parallellt ställda.
Päls
Pälsstruktur : Pälsen skall vara dubbel med kort, tät underull. Täckhåret skall
vara tätt, rakt och hårt samt ligga utefter kroppen så att det står
emot regn. Under bålen skall pälsen vara längre och på baksidan av
låren bilda måttliga byxor. På huvudet (inklusive insidan av örat),
benens framsidor och på tassarna skall pälsen vara kort. På halsen
skall den vara längre och tjockare och bilda en krage. Svansen skall
vara borstigt behårad. I genomsnitt skall pälsen på kroppen vara
från 2 till 3 cm lång. En päls som är för lång eller för kort är fel.
Färg: Svart med eller utan tanteckning, leverröd eller leverbrun med
eller utan tanteckning, fawn, blå.

 

Storlek/Vikt
Mankhöjd:

Hanhund: 46-51 cm
Tik: 43-48 cm

 

Fel
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse och dess påverkan på hundens hälsa
och välbefinnande samt förmåga att utföra sitt traditionella arbete.
Allvarliga fel
• Lösa skuldror.
• Varje tendens till kohasighet eller hjulbenthet.
• Nystande eller paddlande rörelser.
• Bundna eller styltiga rörelser.

Diskvalificerande fel
• Aggressiv eller extremt skygg.
• Hund som tydligt visar fysiska eller beteendemässiga
abnormiteter skall diskvalificeras.
Testiklar
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.

 

Källa: skk